Gatsten på innergård i Årsta, Stockholm
Smågatsten sattes i båge för att låsa i körriktningen. Fogarna hölls smala och fylldes i botten.
Läs mer →Projekt
Ett urval av det arbete vi utför i Stockholmsområdet, ort för ort. Vill du ha något liknande gjort? Begär en kostnadsfri offert så återkommer vi.
Gatstensränna för dagvatten i Traneberg, Bromma
Rännan är både avvattning och yta. Fallet mättes in noga — för litet fall ger en smutssamlare.
Läs mer →Gatsten i uppfart i Solberga, Älvsjö
Små enheter klarar vridningen framför garaget bättre än stora plattor, som spricker.
Läs mer →Gatsten i sluttande infart i Järla, Nacka
Stenens struktur ger grepp i backen. Vattnet skars av högre upp så att fogarna inte spolades ur.
Läs mer →Storgatsten i entré i Skärsätra, Lidingö
Storgatsten är ojämn i sig. En slät remsa lades in så att ytan fungerar med barnvagn.
Läs mer →Gatsten som kantavslut i Mörby, Danderyd
En rad gatsten i betongstöd höll ytan på plats och gav gräsklipparen en kant att gå över.
Läs mer →Gatsten i gemensam yta i Viggbyholm, Täby
Materialet valdes så att enstaka stenar går att byta. Reservsten lämnades till föreningen.
Läs mer →Gatsten kring träd i Rotebro, Sollentuna
Rötterna hade lyft ytan. Vi gav dem en öppen zon med luft och vatten i stället för att kapa.
Läs mer →Gatsten på lerjord i Fullersta, Huddinge
Små enheter döljer rörelse bättre än stora — men duken och bärlagret måste ändå stämma.
Läs mer →Fogning av gatsten i Stockholmsområdet
Fogen håller ihop ytan. Vi fyller i botten och vibrerar in i flera omgångar, inte en.
Läs mer →Gatsten på innergård i Årsta, Stockholm
I Årsta, Stockholm, satte vi om smågatsten på en innergård där stenen glidit isär i rader och blivit ojämn.
Smågatsten fördelar last genom att stenarna låser varandra. Den gamla ytan var satt i raka rader, vilket ger svagare låsning i körriktningen — och det var i den riktningen den glidit.
Vi satte om ytan i bågsättning, som låser betydligt bättre när fordon rullar över. Mönstret är alltså inte bara en estetisk fråga utan en konstruktiv.
Fogarna hölls smala och fylldes i botten, med vibrering i tre omgångar och vattning emellan. En bred eller tom fog gör att stenen kan vandra, och då släpper låsningen oavsett mönster.
Bärlagret byggdes för den tyngsta trafiken som faktiskt förekommer — sopbil en gång i veckan — även om den är sällsynt. Det är den som dimensionerar, inte cyklarna.
Glider gatstenen isär i rader i Årsta? Bågsättning låser bättre. Vi sätter om i hela Stockholm.
Gatstensränna för dagvatten i Traneberg, Bromma
I Traneberg, Bromma, la vi en ränndal i gatsten tvärs över en gårdsyta för att leda dagvatten till en brunn.
En ränna i sten är både avvattning och yta. Den tar hand om vattnet utan att bli en kant som fordonen slår i, vilket är fördelen mot en nedsänkt plåtränna.
Fallet i rännan mättes in med avvägningsinstrument över hela längden. En ränna med för litet fall blir en smutssamlare i stället för en avledning — vattnet står kvar och material lägger sig.
Stenen i rännans botten sattes i betong i stället för i sand. Vatten som rinner i en sandsatt ränna spolar ur fogarna, och då trycks stenen ur läge av både vattnet och trafiken.
Sidorna sattes med fall in mot rännans mitt, och anslutningen mot brunnen gjordes så att rännan mynnar direkt i betäckningen. Ytan provades med vatten innan överlämning.
Behöver gårdsytan i Traneberg leda bort vatten? En stenränna tål att köras över. Vi lägger i hela Bromma.
Gatsten i uppfart i Solberga, Älvsjö
I Solberga, Älvsjö, la vi om en uppfart i gatsten. Den gamla ytan bestod av stora betongplattor, varav flera hade spruckit framför garageporten.
Där bilar svänger på stället vrids ytan. En stor platta tar upp den vridningen i sig själv och spricker, medan små enheter kan röra sig obetydligt i förhållande till varandra.
Vi valde gatsten just av det skälet, och byggde uppbyggnaden kraftigast där vridningen sker — vid garageporten och där bilen backar ut.
Kantstöd sattes runt hela ytan, även mot gräsmattan. Utan mothåll vandrar de yttersta raderna utåt varje år, och på en uppfart går det fortare än på en gång.
Fogarna fylldes i botten och vibrerades in i flera omgångar. Vid överlämningen gick vi igenom att fogmaterialet behöver fyllas på efter första året, vilket är normalt och inte ett tecken på fel.
Spricker plattorna framför garaget i Solberga? Små enheter tål vridning bättre. Vi lägger om i hela Älvsjö.
Gatsten i sluttande infart i Järla, Nacka
I Järla, Nacka, la vi en infart i gatsten i kraftig lutning. Den tidigare asfaltytan hade blivit hal på vintern.
Sten med struktur ger bättre grepp i en brant infart än en slät yta, både för bilen och för den som går. Det var huvudskälet till materialvalet.
Vatten som rinner längs lutningen spolar dock ur fogarna om de inte är rätt utförda. Vi såg det som den största risken och angrep den på två sätt.
Först skar vi av vattnet högre upp med en ränndal, så att mängden som når infarten minskar betydligt. Det är billigare än att bygga ytan starkare.
Sedan valdes ett bundet fogmaterial för de brantaste partierna, medan de flackare delarna fick vanlig fogsand. Vi gick igenom skillnaden i skötsel innan valet gjordes.
Är infarten i Järla hal på vintern? Gatsten ger grepp, men vattnet måste skäras av. Vi löser båda i hela Nacka.
Storgatsten i entré i Skärsätra, Lidingö
I Skärsätra, Lidingö, la vi en entréyta i storgatsten framför en äldre villa, för att matcha husets tid.
Storgatsten är ojämn i sig. Sätts den slarvigt blir ytan obekväm att gå på, särskilt med barnvagn eller klackar, och det är den vanligaste invändningen mot materialet.
Vi satte stenen med jämn överyta och höll fogarna täta, vilket gör ytan tålig utan att bli obekväm. Det tar längre tid än att bara lägga ut stenen, och det är där skillnaden syns.
Familjen hade barnvagn, så vi la in en remsa i slätare sten längs den linje man faktiskt går från grinden till dörren. Ytan behåller sin karaktär men fungerar för alla som använder den.
Fallet lades bort från entrén mot en ränndal längs ena sidan. Vid överlämningen gick vi igenom att storgatsten kräver att fogarna ses över med några års mellanrum.
Vill du ha storgatsten i Skärsätra men slippa obekväm gång? En slät remsa löser det. Vi lägger i hela Lidingö.
Gatsten som kantavslut i Mörby, Danderyd
I Mörby, Danderyd, satte vi en rad gatsten som kantavslut mellan en grusyta och rabatter.
Ett kantavslut har en praktisk uppgift: det hindrar ytan från att vandra utåt och jorden från att rasa in. Utan det blandas de två inom ett par säsonger.
Raden sattes i betongstöd så att den står emot både trycket från ytan och plogen på vintern. En rad satt i sand trycks undan första gången någon kör över kanten.
Höjden bestämdes mot färdig yta och mot gräsmattan, så att gräsklipparen kan gå över kanten utan att slå i. Det är en detalj som sparar arbete varje vecka under sommarhalvåret.
Mot rabatten sattes stenen något högre för att hålla jorden på plats, och mot gräset i liv. Samma rad har alltså två höjder beroende på vad den möter.
Rasar rabattjorden ut på ytan i Mörby? En kantrad löser det. Vi sätter i betongstöd i hela Danderyd.
Gatsten i gemensam yta i Viggbyholm, Täby
I Viggbyholm, Täby, la vi en gemensam entréyta i gatsten åt en samfällighet.
På en yta som sköts gemensamt är reparerbarhet värd mycket. Enskilda stenar ska gå att ta upp och sätta tillbaka utan att hela ytan berörs, till exempel efter en ledningsdragning.
Vi valde därför ett material som finns kvar i sortimentet och som går att komplettera om några år, framför en modell som var på väg att utgå.
Läggningen dokumenterades med mönster och förband, så att en framtida lagning blir gjord på samma sätt och inte syns som en lappning. Det är en vanlig orsak till att gemensamma ytor ser flikiga ut.
Vi lämnade också över en pall med reservsten som föreningen förvarar. Den kostar lite nu och är svår att få tag på senare.
Ska den gemensamma ytan i Viggbyholm gå att laga i framtiden? Välj sten som finns kvar. Vi lägger i hela Täby.
Gatsten kring träd i Rotebro, Sollentuna
I Rotebro, Sollentuna, la vi om en gatstensyta som buktade kring två träd på en gemensam gård.
Rötter växer där det finns luft och vatten. En tät yta ända intill stammen tvingar upp dem mot stenen, eftersom det är där de hittar utrymme.
Vi lämnade en öppen zon runt varje stam och byggde upp den med ett grovt material som släpper igenom både vatten och luft. Rötterna söker sig dit i stället för upp under stenen.
Där rötter redan trängt upp la vi om ytan med en annan uppbyggnad i stället för att kapa dem. Att kapa grova rötter kan skada trädet allvarligt och löser ändå inte problemet på sikt.
Stenen sattes tillbaka i samma mönster med fogarna slutna. Vid överlämningen gick vi igenom att de öppna zonerna behöver hållas fria och inte fyllas igen med jord.
Buktar ytan kring träden i Rotebro? Ge rötterna utrymme i stället. Vi bygger om i hela Sollentuna.
Gatsten på lerjord i Fullersta, Huddinge
I Fullersta, Huddinge, la vi en gårdsyta i gatsten på lerjord. Ägaren hade tidigare haft stora plattor som spruckit.
På lerjord rör sig marken med fukt och tjäle. Små enheter följer med den rörelsen utan att spricka, vilket gör gatsten till ett tåligt val just här.
Det tar dock inte bort behovet av fiberduk och ett tillräckligt bärlager. Utan dem blandas lagren och ytan sjunker ändå, bara utan att stenen går sönder.
Vi la duk mot leran och byggde upp krossmaterial i två packade skikt. Ytan byggdes upp snarare än grävdes ur, eftersom leran gick djupt.
Avvattningen planerades så att leran inte hålls blöt. En blöt lerjord bär sämre och rör sig mer, och det är den faktorn som avgör hur mycket ytan lever mellan årstiderna.
Har plattorna spruckit på lerjord i Fullersta? Små enheter tål rörelsen. Vi lägger med duk i hela Huddinge.
Fogning av gatsten i Stockholmsområdet
En gatstensyta bärs av att stenarna låser varandra, och det är fogen som håller dem i det läget. Utan fog är ytan bara lösa stenar som ligger bredvid varandra.
Vi fyller fogarna i botten och vibrerar in materialet i flera omgångar med vattning emellan. En fog som bara fyllts på ytan töms vid första skyfallet, och då är hela momentet bortkastat.
Valet mellan fogsand och bunden fog beror på trafik, lutning och hur mycket skötsel som är rimlig. Bunden fog kräver mindre underhåll men är dyrare och svårare att laga.
På branta ytor och där vatten rinner längs stenen rekommenderar vi bunden fog, eftersom sand spolas ur. På flacka ytor räcker sand i de flesta fall.
Vi går igenom skillnaden innan valet görs, och säger att fogmaterialet behöver fyllas på efter första året oavsett val. Det är normalt och inte ett tecken på att något gjorts fel.
Töms fogarna varje år? De fylldes troligen bara på ytan. Vi fogar i botten i hela Stockholmsområdet.