Gatsten i Lidingö – att kontrollera kantstödet
En stenyta utan kantstöd vandrar utåt. Varje belastning trycker stenarna åt sidorna, och utan något som håller emot blir fogarna vidare för varje år.
Kantstödet ska vara ingjutet. En kantsten satt i sand ger efter för samma tryck som den ska hålla emot, och den flyttar sig med ytan.
Stödet ska nå ner. En kantsten som bara sitter i det översta skiktet tippar utåt; den ska stå på bärlagret och ha betong mot sig på baksidan.
Och det ska sitta runt om: en yta med kantstöd på tre sidor vandrar ut genom den fjärde.
Begär kostnadsfri offert →Detta ingår
- Kantstöd runt hela ytan, inte bara mot mjuk mark
- Ingjutning med betongstöd på baksidan
- Kantstenen ställd på bärlagret, inte i sättsanden
- Kontroll av linje och höjd innan gjutning
- Anslutning mot fasta konstruktioner utan glapp
- Extra stöd där ytan belastas av fordon
- Kontroll av att stödet inte syns i ytan
Så går arbetet till
Bedömningen
Var behöver ytan hållas emot? Svaret är oftast runt om.
Sättningen
Kantstenen ställs på bärlagret, inte i sättsanden.
Gjutningen
Betongstöd på baksidan, upp till rätt höjd.
Kontrollen
Linje och höjd kontrolleras innan betongen härdat.
Avslutet
Kantstödet ska inte synas i den färdiga ytan.
Så ser arbetet ut här
Att en yta med kantstöd på tre sidor vandrar ut genom den fjärde är det som gör kantstödet till en fråga om helhet snarare än om de utsatta punkterna, och besparingen på en sida raderar effekten av de tre andra. Trycket från en belastad stenyta söker sig till den svagaste avgränsningen; finns en sida utan stöd blir det där fogarna vidgas och stenarna glider isär, och de tre gjutna sidorna har då inte hjälpt. Det andra är att kantstenen ska stå på bärlagret. En kantsten satt i sättsanden har inget under sig som håller emot en vridning, och den tippar utåt vid första riktiga belastningen. Det tredje är att ett rätt utfört kantstöd knappt syns. Betongen ligger under markytan och kantstenen i nivå med ytan — det som syns är att fogarna fortfarande är smala efter tio år.